När jag var liten drack jag välling. Fan vad jag älskade välling. Det gör jag inte längre, men det är inte det jag ska prata om. Jag drack välling i nappflaska. En dag var jag hos mormor, och hon hade ingen nappflaska så jag fick dricka ur en mugg. Det var inte alls lika gott.

Ett annat exempel är när man vill dricka vin och inte har ett vinglas. Kan vara så att man är på picknick och inte har köpt vinglas i plast. Korkat. Jag måste köpa vinglas i plast till nästa gång jag ska på picknick. Man dricker alltså vinet i vanliga plastmuggar. Andra gånger detta har inträffat är när man är på hemmafest och värden inte vill att gästerna ska ta hans morsas vinglas. Förståeligt. Särskilt när man har såna vänner om jag har. Men det är helt enkelt inte lika gott.

Slutligen, Coca cola ämnet som jag är en expert på, Coca smakar alltid bäst när man dricker den direkt ur en 33 centiliters burk. Inte glas. Inte flaska.

Visst, det finns en massa grejer som spelar roll här, "dryckintrycket", ett ord jag nyss uppfunnit. Synintrycket menar jag förstås. Stupid me. Men viktigast, iaf för de två senare dryckerna, är nog glasets förmåga att bevara/förstärka dryckens egenskaper. Bevara temperaturen, fördela drycken i munnen, bevara kolsyran samt hur snabbt man dricker upp - om drycken är kvar i glaset en längre tid är den naturligtvis inte purfärsk, lika varm/kall som man vill ha den eller lika bubblig.


Från och med idag ska jag alltid bära med mig ett glas av varje sort. Av alla glas/flaskor/burkar som existerar i hela världen. Adjö.